Mikas atelje...

Här i huset lever vi efter Tingelings lag. Allt som Tingeling sagt på Tingeling filmen ska vi också säga.... om och om igen... och allt som Tingeling gör ska vi också göra...om och om igen... Jag har fått äran att jag är musen Ost. Det innebär mycket krypande fram och tillbaka med en livlig tre-och-halvt-åring på ryggen skrikandes "fånga tistlarna!!!".
För er som inte sett filmen kan jag rekommendera den! Om jag varit fyra år skulle jag också se den om och om och om och om igen ;).
Så här kommer det oundvikliga:

Tingeling inspirerat tingeltangel.

Ungefär en gång i månaden träffar jag några tjejer. Vi känner inte varandra sedan innan och vi är väldigt olika allihop... lite läskigt olika. VI träffas i alla fall och dikuterar allt mellan himmel och jord. Eller det kanske man inte kan säga. Vi pratar om vårat innersta. Vi öppnar oss för varandra och berättar sådant som jag inte skulle berätta för vem som helst annars. Jag tror inte att någon i gruppen skulle öppna upp sig så i vilket sällskap som helst.
Och det är fullständigt makalöst så underbart det är att få prata ut och helt fantastiskt upplysande och rogivande att få lyssna på de andras tankar. Att någon kväll i månaden få prata igenom saker som man funderat på kanske hela livet... Att faktiskt komma till insikt om att det finns fler som jag som funderar på vad som händer efter vi dör och vad för mening man kan ge sitt liv för att leva fullt ut.
Jag kom till insikt om en sak ikväll efter att ha lyssnat. En viktig sak som jag verkligen ska försöka leva efter. Det kommer inte alltid att vara lätt men jag hoppas att jag har mod och kraft att försöka. Och det är:

...på dagis på riktigt... en hel dag... det känns lite omvälvande, sorgligt men samtidigt så otroligt bra! Den lilla känns verkligen trygg i sig själv, så någonstans kanske man kan tänka att man faktiskt gjort ett bra arbete med dom.

Då inskolningen gick så bra fick jag hela fem timmar för mig själv idag! Och vad gjorde jag?:

Städade? Nej!
Tvättade?? Nej, aldrig!
Handlade??? Never ever!
Skulpterade? Jamen javisst!
Äntligen fick jag tid till att skulptera klart äpplet!!!! Gubben var med och hjälpte till en massa! Riktigt roligt att samarbeta med honom. Vi kritiserar varandra ganska friskt och pressar varandra till att göra bättre.(jag upplever det som konstruktiv kritik... sitter just i skrivandets stund och funderar på om han också tycker det...får fråga honom senare.)

Här kommer resultatet av dagens arbeta:


Nu ska vi bara pensla den med epoxi och lämna den på lackering... kitschigt värre kommer det att bli!!!!!

Kram

...ska jag anställa en personlig assistent!
Tänk bara att ha någon som hjälper dig med allt... så du får mer tid till det du vill göra. Tänk om någon kunde läsa alla trökiga bankpapper och sedan lägga fram en rapport till dig var du skulle lägga dina pengar för att de skulle ge högst avkastning. Eller en som fixar dom där perfekta skorna till festen i helgen... så du själv slipper springa med två skrikande barn ut och in i svettiga skoaffärer. Eller en som skriver ihop veckans matsedel... åker och handlar mat... beställer tid hos frissan när man ser lite sliten ut... följer med som smakråd i klädbutiker... vattnar blommorna...lagar sushi...rensar kylskåpet... sorterar kläder... tar reda på hur man startar eget och genomför det (på mindre än 36 timmar)... fixar en schysst hemsida...kelar med katterna när dom jamar (nu är dom igång med sin serenad igen! Jag blir tokig!!!!)...tömmer diskmaskinen... masserar en under fötterna...

Nej det sista slipper hon...  Men tänk att det faktiskt finns folk som har det så här! Jag rrrrrrrrrrrrryyyyyyyssssssser... På senaste känns det som jag startat lite väl många projekt och jag skulle VERKLIGEN behöva en personlig assistent!!! Funderade ett tag på att lära upp gubben man jag tror att han kommer protestera... Jag kanske kan få honom att massera mig under fötterna... ett litet tag i alla fall... och bara det är ju inte så illa, eller?

KrAm

...har jag skickat in alla bilder till framkallning (sedan 1 1/2 år tillbaka!!!!! IIIIIiiiiks!!!) Kan säga så mycket som att fakturan blir saftig!
Vill du ha tips på var man kan framkalla proffsigt snabbt och till ett bra pris så rekommenderar jag www.crimson.se

Min favoritbild denna omgången...

...illustratörer!!!!!

http://www2.nok.se/tavling/illustrator/index.html

Kom igen testa du med!!!!

Månadens affirmation. Skriv den på en massa lappar och sätt upp den överallt. Tänk på den, andas den, lev med den och framförallt tro på den.
Funkar den? Jag tror det. Jag lovar att skriva här när något "kommer" till mig... Prova du med! (och snälla, snälla!!!! maila mig om det funkar för dig med! Jag utlovar en supergod påse med rollo kolor eller påse med bilar till den som lyckas bäst!!! Ingen vinstskatt behövs! ;) Och har du inte min mail kan du göra ett inlägg här på sidan...)

puss!!!!

...här kommer "efterbilden" på dagis som jag lovade! Fantastiska små barn och FANTASTISKA fröknar!!!! Dom verkade tycka det var roligt... Äpplet längst till vänster gjorde min stora *stolt*!

... voine, voine... livet som småbarns mamma kan vara hektiskt... men väldigt innehållsrikt! Idag gjorde vi ett storkok med köttfärssås... mmmmm himmelskt!!!!!! Samtidigt stod den lilla och sleva vatten med ett decilitermått från vask kranen- hälften kom på bänken och hälften på golvet. Skoj hade hon i alla fall! Den stora sprang runt i trosorna, dansade till Miss Li (Ba ba ba, givetvis!!!) och sjöng "jag är tingeling! tingeling är jag!!!". Mitt i allt detta upptäcker jag att en guppie i akvariet inte ser så värst pigg ut (grå och flämtade rundor på botten). Det var inte mycket att be för! Fram med håven och kokande vatten. Zwosh! Now she is sleeping with the fishes... or not...shes sleeping at the reningsverk in Halmstad (förlåt mig... jag vet att man inte får spola ner dom... men hon var så liten... ). Sanerade händerna och räddade köttfärssåsen i sista stund. Under tiden vattnet till spagettin kokade upp vred vi upp musiken och dansade alla fyra till Miss Li. UNDERBARA FAMILJ!!!!!!!!!

Puss!

Ps. Om jag verkar oberörd av att ha dödat guppien så är det fel... usch vad hemskt att sluta sina simmande dagar i kokande vatten... Så till minne av flickguppien som simmat i mitt akvarie kommer här en liten fiskdikt:

När jag var 20+ fick jag den geniala iden att bli serietecknare... här kommer ett av dom många resultaten. Lägg märke till ciggaretterna som ryker i askopparna och klockan på armen... vem kunde ana att det skulle vara ett minne blott? (eller är det bara jag som har vänner som övergett armbandsklockan för mobiltelefonen???)
Funderar på att ta upp serietecknandet igen... fast handlingen lär bli en annan... sena partykvällar lär bli till sena blöjbyten och namnet ändras till "30 nåt" kanske... Jag som svor dyrt och evigt att jag ALDRIG skulle pesta världen med ännu en "familjeserie"... nåväl ;).

Imorgon är dagen D. Lillan ska skolas in... vi har använt veckan som gått till att mysa så mycket vi bara kan... men den gick SÅÅÅÅ snabbt ändå. Det gör lite ont i mig att erkänna att hon faktiskt inte är någon liten spädis längre (har hon i och för sig aldrig varit... 5300 g... pust o stön!).
Dessutom är det invigning på dagis som är en alldeles ny avdelning. Jag är: hör och häpna! Med i festkommitén! Roligt, roligt... Vi ska köra på äppeltema så kvällen har jag vigt åt att klippa ut pappersäpplen och måla en duk med ett äppleträd (här ska barnen få måla äpplen själva... undrar hur det kommer gå...) Visar förebilden här...:

Jag funderar på att skapa en egen kollektion med scrapbooking stämplar... här är ett första smakprov av dom. Tror att dom kan funka ganska bra i sammanhang där man inte bara scrappar till/för barn och att dom funkar både i svart vitt och om man färglägger dom... vad tror du? Maila!

...tredje kvällen i rad som jag mår pyton... om du undrar varför jag inte gör några nya inlägg så är det anledningen... förstår inte varför... men jag går och lägger barnen och sedan smäller det till och jag blir liggande på soffan, illamående och darrande av kyla. Hade jag bott i Afrika skulle jag tro att jag hade fått malaria. Men nu bor jag i Sverige och funderar på galna kosjukan... ;)

...skulptör inom mig och idag tittade hon fram. Underbart roligt att få arbeta lite fysiskt!!! Det ska bli en skylt till min stora tös dagis och det ska föreställa ett äpple (i alla fall så småningom...)
Här är en bild på mig i action som gubben tog:

Jag har en ny hobby... det går ut på att städa mest... För en tid sedan skaffade vi ett akvarium med massa härliga fiskar.... som dog... en efter en...efter en efter en.... Jag funderade ett tag på att göra en liten installation i en blomsterkruka med massa små gravstenar. Jag hade lätt fått ihop till en inte alltför blygsam kyrkogård.
Men det var inte det jag ville berätta. Jag ville berätta att det ÄNTLIGEN har vänt! Jag har blivit, hör och häpna:
YNGELMAMMA till mitt allra första yngel!!!! Han är alldeles svart, pytteliten och har alla fenorna på rätta ställena. Sånt är inte att förakta i dessa avels tider!!! (att mamma och pappa antagligen är syskon har inget med saken att göra). Jag ska ta en bild på honom när han blir lite större.
Namnförslag tas tacksamt imot!!!!

Blubb!

...det är något med mig och kameror dom här dagarna. Igår tappade jag C:s fina, fina digitalkamera i marken. Du som läst gårdagens inlägg förstår hur jag mådde av detta: jag började nästan gråta! Kameran gick sönder men inte tilräckligt för att få ut en ny på försäkringen.
Idag kom vi till dagis och då visade det sig att det var gruppfotografering... och vi vill ju ha med den lilla fast hon inte är inskolad ännu... så vi stannade fast vi skulle träffa Martina och Ellen klockan nio. När klockan slog hel och fotografen var redo var hälften av barnen borta... tio minuter över stod jag och nästan skakade av stress (jag är INTE stresstålig... måste lära mig hantera stress!!!) När alla barnen väl var samlade ställde sig den lilla upp och började gråta. "Rädda vad som räddas kan" tänkte jag, sträckte ut armarna, sprang runt på gräsmattan och lät som ett flygplan. Och ta mig tusan! DET FUNKADE!!!!! Fröknarna skrattar på kortet i alla fall och några av barnen (dom flesta såg mest fundersamma ut ;) ). Två sekunder senare satt jag och den lilla i bilen och körde med ilfart till öppna förskolan.
När vi parkerat och hoppat av bilen så skådar jag med mitt ena öga en... du kan aldrig gissa...: jo en kamera som någon tappat! Den lämnade vi till polisen.... så om du tappat en kamera kan du hitta den där!

Vad e det universum vill säga mig...

Ibland saknar jag dom där dagarna då det var långtråkigt att gå ut och ta ett glas vin...

... som en av de mest tung grodda, gnälligaste, olycksdrabbade, regnigaste...tråkigaste. Jag vill bara gå och dra något gammalt över mig och inte titta ut förräns allt löst sig eller gått över.

Kram till dig som mår som jag idag och ni andra lyckliga själar får klara er utan!

En vecka kvar innan allvaret. Den lilla ska skolas in på dagis och jag ska börja arbeta på ett betalande arbete igen... vet inte vad jag ska tycka. Lite splittrad blir man allt... DET ÄR SÅ IN I NORDEN UNDERBART ATT VARA HEMMA OCH ÄGNA SIG ÅT FAMILJEN!!!!! Men å andra sidan har jag lagt mig ner, bankat i golvet och låtsatsgråtit ungefär sjuhundraelva gånger den senaste veckan (funkar på trotsiga, ledsna barn dom första tre gångerna... efter det gör man det bara för att det känns befriande ;) )
Så vad ska jag göra denna sista vecka innan allvaret börjar???:
Sova, pussas, leka, måla, promenera... njuta... och prata babyspråk!

Vi hade pizzabuffé hos goda vänner igår... supergott! Alla åt så magarna blev fyrkantiga och barnens ögon var stora som tefat när vi öppnade lådorna till 3 familjepizzor!
Jag frågade lille N (snart 4 år) om han inte kunde tänka sig att komma och bo hos mig. Stackarn började nästan gråta, skaka frenetiskt på huvudet och upprepade "Jag ill inte bo me dig!!! jag ill inte!!!" varje gång han såg mig. Undrar om jag kan muta han med lego...?

Då Stockholms alla kanelbullar tog slut på kanelbullens dag var vi tvungna att baka bullar idag. Den lilla tösen ville inte vara med och baka så hon stog och vrålade i en timme samtidigt som den stora tjejen fick den geniala iden att undervisa i hur mjöl känns och smakar... och dammar... och "titta mamma! det blir alldeles vitt om man gör så här!".
Vi så ut som ett gäng "brats" efter en lyckad kväll på Stureplan ;).
I vilket fall som helst blev dom goda. Så goda att vi fick besök av svägerskan (jag tror hon kände doften...)
Ställningen blev som följer:
1. Lilla tösen: 1 bulle (une bullé)
2. Stora tösen: 3 bullar (trois bulloir)
3. Moi: 5 bullar (cinq bulloir)
4. Svägerskan: 9 bullar (sorry kan bara räkna till huit bulloir...)

För er som funderar på att besöka oss i hopp om att få smaka: Välkommen!

Jag har börjat på illustrera en ny bok... en som jag skrivit själv. Jag har två val... illustrera den digitalt (som ovan) eller "för hand"... Jag kan inte riktigt bestämma mig. Känns denna tillräckligt bra för att "kanske-om-något-förlag-någonsin-får-pengar-att-trycka-något-annat-än-mumintrollen-så-ska-vi-trycka-den-här"-bra?
Så kära du som läser detta: Lämna en kommentar eller maila mig. Kom ihåg: Your vote counts!!!!

Puss!

Tänk er in i följande situation:
Sergels torg är fullt med snowboards fantaster i tonåren. Killar med baggy jeans och tjejer i blonderat hår för små jackor och ett behov av att synas i största allmänhet. Mitt i allt det här står jag och gubben och tittar lite dumt och medelålders på när dom gör trick i ihopsamlad konstsnö. Gubben tar upp sin enorma 5 kiloskamera och bränner av "klick-klick-klick-klick..." och så utbrister han högt o ljudligt på släpigaste stockholmskan:
-Men guuuuuuud! Det här måste jag bara blogga om när jag kommer hem!!!
Jag lovar varenda en av blondtottarna började vifta frenetiskt på testarna och undra vem denne långa bloggare var... UNDERBART skoj att svänga med den frasen resten av helgen...!!!!

En liten "dagboksskiss" av Stockholm som jag upplevde det. Den suspekta tingesten med vingar i bakgrunden är en flygande kanelbulle och inget annat ;).

...trodde aldrig jag skulle tycka det... men det var det! Jag tror vi gick minst 5 mil i helgen då min sambo lovat mig att vi inte skulle behöva ta tunnelbanan en enda gång! Äntligen har jag fått se det Stockholm där man kan njuta och tycka det är vackert!!!!
Träffade mina vänner Mårten och Magdalena! Tänk vad bra man mår av att dricka kaffe och äta bakelser i goa vänners sällskap! Tack för det underbara ni!!!! Jag hoppas verkligen att ni kommer och hälsar på som ni lovat!!!

Ja just det! Måste tacka för alla fina kommentarer jag fått!!! Vet inte riktigt hur sidan fungerar ännu så jag får tacka alla er flitiga "tjuvkikare" så här!

Puss out!

Herre min skapare vad jag är glad! Imorgon ska gubben och jag sätt oss i bilen och bila genom halva Svea för att nå vårt slutmål Stockholmia!!!! Vi ska göra absolut ingenting mer än det som faller oss in för stunden! Jag minns inte att vi gjort någonting bara vi på nästan 4!!!! år! Ska bli så härligt!

7.Pussas, pussas, pussas och hångla! (vilket påminner mig om att jag måste gå o raka benen nu ;) )

Peace out!

Bild till bokstaven G i ABC boken.

En av de 29 illustrationerna som jag gjort för Linda Rosenlöfs ABC bok. Just nu är manuskriptet inne för utlåtande av olika bokförlag... vi håller tummarna!!!!

Jag har ärvt gubbens nikon... jag är nybörjare... märker att det känns naturligast att ta bilder på människorna runt omkring mig. Kan det bero på min kärlek för att porträttera?