Mikas atelje...

Jag vill inte gå och lägga mig. Jag vet att jag borde men jag VILL INTE!!!!
Så här sitter jag nu, gnuggar ögonen...
Går jag och lägger mig nu är det som att acceptera att min semester är slut.

...och det vill jag inte...

Jag vill vara ledig, ledig, ledig, ledig... LEDIG!!!!

*Suck*

Okej då... jag går väl och lägger mig då!

Men bara så du vet det så tänker jag kolla ut en lämplig vecka (snart...) som jag kan ta semester igen!
Jag ger mig ALDRIG!

Så det så!

Trotsiga kramar
Mika

Jag har alltid tyckt om denna låten. Om jag sett videon någon gång så har jag aldrig reflekterat över vad den ville visa... men när jag ser den i den här versionen så blir jag full i skratt... och när den är över så upptäcker jag att jag verkligen skulle vilja veta vad den handlar om. Vad tänkte dom egentligen???

Cecilia ska vara själv med barnen och behöver recept på snabblagade maträtter. Well... Cecilia... den här är snabb som tusan och barnen ÄLSKAR den. Dessutom inbillar jag mig att den är nyttig...

Ingredienser:
1/3 Lax file (gärna sån man har i frysen)
1/3 Pasta
1/3 Frysta grönsaker (majs ärter och paprika blandningen funkar kanon!)
ev. en fiskbuljongtärning
salt, vitpeppar och ev. örter (persilja, dragon... vad man har hemma som normalt funkar till fisk...)

Häll vatten i grytan och koka upp. Lägg i buljongtärning. Lägg filerna i vattenbad för snabbtining. Låt makaronerna koka tills dom är al dente, under tiden tärnar du laxen i cm stora bitar. Häll i laxbitarna, grönsakerna och krydda. Sätt ner värmen och låt sjuda tills fisken är färdig. Häll av vattnet och på med en klick smör! Et voila! Ett fullgott lunchmål på ca 10 minuter!

...ytterligheten. Igår; glädjande lek, skratt och sång.
Idag; feber, yrsel och huvudvärksdång! (ja, jag vet... jag är inte någon rimmare.)

Båda barnen har hög feber och klagat över huvudvärk sedan i morse. Nu tolv timmar senare känner jag hur mitt huvud börjar pulsera. Hm... jag tror jag måste kurerar mig med kladdkaka och te... ssstackars mig ;)

Kram
Mika

Höll på att glömma... Jag brukar inte göra sådana här saker... men den här kunde jag inte motstå! Hittade den på Lindas sida... och att få något handgjort av Linda skulle sätta min dag i ett gyllene skimmer. Nu återstår det att se om någon av er vill hoppa på samma tåg!


Kram
Mika

Igår kom vi hem från ett underbart, sagofyllt land. Liseberg och Skara sommarland kan slänga sig i väggen, för när man har barn under tio så är detta utflyktsmålet som gäller. Vi har givetvis varit på Astrid Lindgrens värld i Vimmerby!

Jag kan säga att jag var lite skeptisk innan vi kom dit. Inga karuseller? Inget badland? Bara gå och titta??? Vad kommer barnen tycka om det här? Jo det kan jag säga!
Barnen älskade det! Jag älskade det och min vän C som var med älskade det också.
Allt var väldigt välordnat; toaletter och matställen i varje hörna och det hände något som drog uppmärksamheten till sig hela tiden. Barnen fick se sina idoler i sina rätta miljöer, sjungandes och dansandes... och mellan pjäserna kom skådespelarna fram till barnen och pratade och lekte med dom... eller ja... vi vuxna fick ju också vara med ;).
Dom stora favoriterna var Pippi, Emil och, något oväntat kanske, Ronja.

Till Mattisborgen hittade vi dag två och så fort vi kom in på området så försvann tid och rum. (Eller så slog jag huvudet alldeles för hårt i ingången till borgen så jag blev lite kokko!) Ståpälsen var ett faktum när rövarsången drog i gång! Öjöjöjöj... Lovis tog min äldsta dotter under sitt beskydd och lekte och sjöng för henne, Skallepär tog den lilla och kastade sten i vattnet och jag vandrade tillbaka i minnet många år till den tiden då man var liten och vilsen och bara ville vara Ronja på riktigt.

Jag och C satt här i flera timmar och bara njöt av friden som borggården, sångerna och skådespelet gav.

Jag rekommenderar varmt att bege sig till Astrid Lindgrens värld i Vimmerby (även nu i höst när dom har öppet på helgerna och det inte är fullt lika smockat med människor!) Där finns massor att hämta för både stora och små...

Kram
Mika

Inte kan jag ta semester från min blogg... min underbara osvikbara blog... som finns här både natt som dag när man behöver uttrycka sig. Blir lite glesare med inlägg bara under semestern och det kan man väl leva med...?

Lite mer inspiration från en fantastisk illustratör som har ett enormt tempo på sin produktion:

Så där ja... nu var det färdigmålat.

Nu sitter jag här... I min fina "atelje" och njuter. Eller njuter och njuter... Jag har lite panik. Det är nämligen så fint här. Inget färgstänk... inga bilder... inga pryttlar... Hur ska man kunna vara kreativ i en sådan steril miljö?

Jag behöver lite liv, lite pryttlar, lite charm... var hittar man det klockan elva en tisdagskväll?

"I mina favoritböcker givetvis!!!" Tänkte jag och hämtade dom. Tänkte scanna mina favoritbilder och skriva ut dom i lagom storlek och rama in dom i gamla ramar... "Det borde pigga upp!!"

Då funkar inte min scanner/skrivare till den nya datorn... "...dom är inte kompatibla liiiixom...lixom..." (Nasal stockholmsk dialekt).

Så nu sitter jag här i mitt status quo: ingen inspiration, inga bilder... inga bilder, ingen inspiration...

Mycket snygg men ack så steril kram
Mika

...jag är här...

...begravd i information från "room service" och "allt i hemmet". För när jag skrivit inlägget om att jag skulle ha en kravlös semester fick jag panik... jag vill ju verkligen måla om i hallen! Så det gjorde jag... i en snygg lila ton... och det blev JÄTTEBRA!
Rummet fortsätter upp för trappan och där uppe fortsätter det i ett annat rum... som också är under ommålning just nu (hoppsan!), sedan så såg jag att det inte räcker med väggarna... allt annat ser sjaskigt ut och behöver också en uppfräschning...*andningspaus* och när jag ändå målar om där uppe så kan jag ju flytta ner gubbens data- och skrivbordshörna i källaren...för om jag gör det så kan jag flytta upp min spindelfyllda atelje upp på ovanvåningen. Vinsten i detta?
Jo det ska jag tala om:
1.Gubben slipper höra mitt tjat om att "det verkligen är dags att måla om i hallen".
2. Jag slipper se tio kilo sladdar och annat elektroniskt damm varenda gång jag går upp där uppe.
3. Jag får en atelje där jag inte behöver duellera med tio spindlar varje kväll...(detta lämnar jag snyggt över till gubben nu!)
4. Vår hall blir trevlig ljus och välkomnande.
5. Jag får äntligen göra mitt första inredningsinlägg här på bloggen... hahahaha jag bara skojade! Det slipper ni!

Just nu sitter jag och laddar upp med kaffe för att orka måla i natt. Fem koppar nu på två timmar!!!! This is going to be the most creative night ever!!!!! *skakar av koffein*

Kram
Mika

...eller vad man nu ska kalla det.
Jag tiggde om fler bilder på Matildas sida och kom på att jag kanske skulle bjuda på lite mer arbetsprover själv också... Fortfarande är det mitt eget bokprojekt och här gör huvudpersonen ett besök hos sömmerskan...(lite krockad är hon... but i will fix!)

Jag står i startgroparna för semester... jag kan känna doften av den. Jag kan känna vinden i mitt hår och friheten som kittlar under fötterna. Jag ser soliga dagar med barnen på stranden och nyckelpige jakt i gräset. Jag ser biltur upp i landet med besök på pippilandet och långa lata dagar i stugan...

En halvdag på jobbet och sedan är jag fri, F R I !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Jag lovade mig själv en kravlös semester denna gången så listan (måla hallen, städa källaren, rensa plattorna på ogräs, fixa en ateljehörna) får vänta... om jag inte bara får ett tokinfall och VILL göra det.

En sak ska jag fixa dock. Och det är min portfolio... den ska skickas runt... för nu har jag fått nog av dagdrömmande! Nu ska jag illustrera! Banne mig!!!!!!

Kram
Mika

På min tid fick man bara sitta i viss vinkel. Ena örat skulle synas och man fick inte skratta för mycket. Ansiktet skulle ha en viss storlek och vara i en viss grå nyans.

Så är det inte längre. Numera får man visa individualitet och personlighet på sina IDkort. Vart är denna världen på väg egentligen???

Nåväl... jag har sett fler IDkort än dom flesta andra och jag kände att jag var tvungen att berätta detta på något sätt. För det är märkligt med människors individualitet... dom som försöker mest är oftast de som blir mest stereotyp(-a?).
Det finns fyra kategorier som alltid får mig att småle. För dom återkommer gång på gång och man tycks aldrig bli överraskad.


Själv försökte jag mig på Söta Sussie första gången jag fick mitt körkort... skrattar fortfarande när jag ser det... andra gången var värre. Då var jag mer en korrigerade Ken eftersom jag var halvt ansiktsförlamad och gjorde mitt absolut bästa för att le lika på båda ansiktshalvorna. Jag har dock inga planer på att byta ut det mot ett nytt då det ger mig en liten härlig påminnelse om att kunna le och skratta mot en annan människa är bra mycket viktigare än att maskaran sitter rätt.

Kram
Mika

... i form av akvarell porträtt denna gången:

Bokkei

Enjoy!
Mika

Nu får vi faktiskt ta tag i det här! Det måste vara fler än jag som känner så här! 24 timmar på ett dygn är PÅ TOK FÖR LITE!!!! Vi måste se till att få det förlängt! Jag tycker att vi behåller nattetid till åtta timmar... men dagarna och kvällarna skulle behöva åtminstone 8 timmar till! Minst!
Så... kan ni vara snälla att skriva namn och hemstad på en lista till mig så ska jag ta reda på vart vi skickar in den... så svårt kan det inte vara!

Kram
Mika
Numera politiskt aktiv.

Vem trodde att sommaren skulle komma igen? Vi hade en massa inomhus planer gjorda för idag... och vad hände? Solen tittade fram och vi blev lockade till stranden... nu blev det inte vilken strand som helst... utan "paradis-stranden" (Och NEJ jag tänker inte berätta för er var den ligger...) Dagen blev helt fantastisk...och jag hade till och med kameran med mig för att dokumentera...

Klockan är nu lite över nio... det är onsdag morgon och solen lyser.

Det råder total harmoni i huset.

Den stora leker med den lilla och den lilla är hänförd över uppmärksamheten. Jag har bryggt världens godaste kaffe och sitter bara och njuter...
Igår var en riktig "ladda batterierna" dag med då jag omgav mig med positiva människor och stressfri miljö.
Det behövs ibland seddu, seddu... För när regnet står i backen och folk gnäller och stressar värre än någonsin på jobbet....ja då blir man VÄLDIGT glad av snälla ord, god mat och vänliga ansikten.

Tack M och C för en väldigt god grillmiddag... Ni är bäst!

Kram
Mika

...ständigt i jakt på ny inspiration? Vad sägs om det här?:

Idag var det dags. Idag lyckades min äldsta dotter fylla i det 349:e krysset och blev därför lycklig ägare till ett alldeles nytt Hello Kitty hus. För er som känner min dotter vet att den tjejen kan prata. Det finns inte något som hon inte har en kommentar till eller någon som hon kan prata omkull. Trodde vi i alla fall... fram till idag.
När hon öppnade lådan till huset sa hon:
- Åh! Det är såååå fint... det är... det är... åh! Mamma jag vet inte vad jag ska säga!!!!!
Följt av:
- *tystnad*

Lyckan är total!

Kram
Mika

Idag är jag på ett sjuhelsikes humör! Det är så det ryker ur öronen på mig...
Varför?
Jag önskar att jag visste! Antar att det är avsaknad av sömn och icke avsaknade hormoner.
Anledningen till sömnbristen beror till största del på att jag ägnar mina kvällar/nätter åt att måla och teckna... vilket i sin tur leder till att jag inte kan samla mig och blogga om något vettigt... Så i stället för text kommer här ett smakprov på nattens aktiviteter:

Så där ja! Underbart! Efter en flera timmars lång städsession, 156 utbrott från barnen, 15 koppar kaffe, 1078 utbrott från mig och en trasig dammsugare senare är det städat! Jag har tagit golven, toaletterna, dammtorkat och vikt tvätt! Och jag har till och med hunnit pynta lite, lekt i sandlådan och läst böcker. I feel like superwoman!
Det är bara en sak...mycket vill ha mer... nu när all annan skit är borta ser man smutsen på fönstrena och fettet på köksluckorna...

Nästa gång låter jag bara allt vara... så det blir jämnskitigt lixom... ;)

Glänsande kramar med ajax-citron doft
Mika

Okej... för er som följt bloggen tjatade jag ganska mycket om städning ett tag i våras. Jag gnällde om att jag städade alldeles för mycket och hur tråkigt det var. Jag skrev även om att jag ville ta in en städerska som skulle befria mig från eländet... vilket jag sedan tog tillbaka när jag insåg att min städerska till hälften skulle bli bekostad av statens surt införtjänade skattepenger... till vårdens och skolornas stora förlust.

Well, well... nu är det så att min eviga klagan gjore nytta. Jag städar inte lika mycket längre... jag städar inte alls kan man också säga. Hahahaha...vi har inte köpt några nya leksaker alls till barnen då dom leker med dammråttorna i stället.
Förränns idag... idag ska här städas! Jag känner till och med lust inför det! Här ska det sorteras, dammas och skrubbas!!!!!! AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAhhhhhh! Sedan ska jag njuta av citron och ajaxdoften långt in på nattens sena timma!!!!

Det vill säga om jag någonsin kan skilja mig från datorn!

Kram
Mika

...många av mina vänner ska gifta sig dom närmsta åren... Det här fick mig att kippa efter andan i en härlig snyft och skratt attack...


Kram
Mika.