Slutet? No idea!

Ibland händer det saker runt en som är svåra att förklara. Man känner i hela sin existens att det som händer är utanför den egna kontrollen. Som idag.

Jag hör ett ljud i hallen, går dit för att se vad det var. Upptäcker att jobbnycklarna ligger på pianot (skulle lämnat dom igår...men den Stora var sjuk.) Tar upp telefonen ringer jobbet. Inget svar. Klär på barnen och gör oss i ordning för att besöka en blomsteraffär (inneplantorna har fått ta mycket stryk denna sommaren... läs: torra bruna blad i varenda kruka.)
I bilen ringer jag om och om till jobbet. Inget svar. Till slut kom jag till korsningen där jag väljer om jag vill ta motorvägen till Ängelholms trååååkiga blomsteraffär eller om jag vill ta dom lantliga vägarna till den ljuvliga "Hallandsåsens växtbutik". Eftersom jobbet inte svarat än valde jag motorvägen. Precis när jag kör på svarar C glatt. När jag frågar om nycklarna säger hon att jag kan vänta tills nästa gång jag jobbar.
-Äh, nu är jag redan på väg! Säger jag och stampar gasen i botten till tonerna av mamma Mia´s "Dancing queen".
Jag funderar lite vad jag egentligen håller på med...hur tusan kunde jag och barnen bli klara så snabbt??? Klockan var tio minuter i tio på FÖRMIDDAGEN och vi hade inte ens stressat!
Precis när jag svängt in och stannat bilen ringer mobilen. Jag drar upp den och svarar.
Det är blodcentralen som har akut brist på blod. Jag säger att jag kan komma och donera men jag har barnen med mig. Helt ok med tjejen i telefonen.
In på jobbet, lämnar nycklarna, in med barnen i bilen igen och iväg till sjukhuset.
När jag kommer in på centralen står "bilen" och väntar på att få ta med sig blodpåsarna.
"Vi får skynda oss så vi hinner få med ditt blod!"
Damen med "blodbilen" stampar otåligt och när min påse är full rycker dom den direkt.

Varje liten händelse i sig verkar kanske inte vara något som är ödesbestämt... men känslan av att något annat styrde mina val och händelser idag övertygar mig.

...och visst blir man lite nyfiken på vart min donation tar vägen... och hur den kanske ändrar allas våran framtid på ett eller annat sätt.

Kram
Mika

Ps. Jag rekommenderar att ge blod! Man mår bra av att hjälpa andra... och dessutom blir barn under 6 år extremt imponerade av sin mamma som gör det HELT FRIVILLIGT! Ds.

Kommentarer
Postat av: Caroline

Ja visst är det så ibland att det känns som ens val har någon annan mening....jag blir stolt över dig som lämnar blod...jag har tänkt på det länge men kommer aldrig dit!! Kram och hoppas ni e friska, vi är fortfarande hemma...

2010-08-25 @ 09:56:42
Postat av: Mika

Nej... det var tur att dom ringde... annars hade jag nog heller aldrig tagit mig dit.

Måste säga att nu när jag vet att barnen kan följa med så är det mycket smidigare... dessutom går det väldigt fort!!! Tar ca 15 minuter... så kan man köra inom innan man ska och handla mat till exempel.

Dessutom är det bara var 4e månad.

Klart att du ska göra det! Ring dit och beställ en första provtagartid.

2010-08-25 @ 14:16:12
URL: http://mikasatelje.blogg.se/
Postat av: Ulrika

Wow, det var stort! Helt klart meningen med dagen liksom. Jag lamnar ocksa, eller gjorde. Det ar ett par ar sedan nu, har haft for lagt blodvarde etc... Min dotter har ocksa varit med, det ar inga problem.

KRAM till hela familjen.

2010-08-27 @ 21:47:30
URL: http://elviapelvia.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0