Är, var, kan, kunde...

När jag började på mellanstadiet blev jag och min klass tilldelade två manliga lärare i åldern 63. Dom skulle göra sina sista år på skolan och någon smart rektor kom på iden att dom kunde dela på en tjänst... ingen tänkte dock på oss barn och den nivå vår utbildning skulle hamna på. Båda var från den gamla generationen då aga var tillåtet... den ena var/är snäll som ett lamm och höjde aldrig rösten. Detta resulterade i mycket lappskickande, tissel, tassel ja ni vet själva. Den andra mannen blev tvärförbannad och körde över oss med sin rytande ton och spottande sarkasmer vid minsta lilla antydan till sprall i benen.
Ingen av dom har hamnat på min tio i topp lista av pedagoger... och jag kan inte säga att jag minns mycket av deras lektioner... förutom en sak.
Herr Högt Blodtryck (kan vi kalla den ilskna) hade oss i engelska. En dag hade han skrivit en lista på blädderblocket som lydde följande:

Är - Var
Kan - Kunde
Skall - Skulle
Bör - Borde
Vill - Ville
Måste

Vi fick denna lista + en rad med glosor i läxa. Jag gick hem lärde mig glosorna och tänkte att "det var en konstig lista...". Nästa dag ville herr Högt Blodtryck att vi skulle ge honom ett av orden som stod på listan. 75% av klassen räckte upp handen (inte jag) och så sa han givetvis:
-Mika! Kan du säga något av orden på listan?
Jag blev supernervös och svarade:
-Kom...
-Neeej... sa herr Högt Blodtryck och spännde ögonen i mig. Det blev alldeles tyst i klassen och det kändes som att tiden stannade.
-På? svarade jag i ett nytt försök. Hans kala huvud blev alldeles rött av ilska och han spännde ögonen ännu hårdare i mig.
-Förzök igen!!! Saliv från hans ihopbitna läppar stänkte åt mitt håll. Min bänkkompis Annica viskade något åt mig men pulsen bankade så högt att jag inte kunder urskilja vad hon sa.
- ...eh... eh...  Nu var han så röd som man blir om man håller andan riktigt, riktigt länge och det såg ut som det skulle komma rök ur öronen på honom. Jag var livrädd och tackade gud för att aga var förbjudet.
- Kan det vara så att fröken Mika inte gjort läxan som vi kommit överens om??????? Fräste och spottade han fram.
Jag kunde inte svara utan nickade bara lite.
-Tror fröken Mika att hon kan lära sig dessa till imorgon? Bullrade han fram.
Jag nickade igen och började nästan gråta.
Hela eftermiddagen satt jag ute på baksidan och rabblade listan. Hela kvällen och halva natten memorerade jag den. Jag lärde mig den som rinnande vatten.
Nästa dag var det dags för eldprovet. Jag visste att jag kunde listan utantill både fram och baklänges... men jag blev så nervös när jag blev tilltalad och han bad mig ställa mig upp när jag skulle redovisa att jag långsamt, långsamt trevade fram orden.
När jag var klar sa han:
-Tills nästa gång gör du kanske din läxa.

...det är tveksamt om jag gjorde min läxa bättre till nästa gång... jag har alltid haft en tendens att vägra lära mig sådant som inte verkar har någon mening... inte för att jag inte vill utan för att mitt huvud koncentrerar sig bättre på det som verkar intressant och nyttigt... men denna gången lärde jag mig den mycket konstiga listan av ord. Japp det gjorde jag. Du kan väcka mig mitt i natten och jag kan rabbla den. Dessvärre har jag inte en aning om vad jag ska med den till...

Jag träffade min gamla lärare här om dagen. Den man som en gång skrämt mig så var så liten nu. Hans en gång sylvassa blå ögon såg lite rädda och frågande ut när jag sa hej till honom... och det lärde mig mer om livet än vad någon av alla hans lektioner gjort.

Kram
Mika

Kommentarer
Postat av: Caroline

Snacka om skadad för livet... ;) Kram

2010-01-05 @ 18:51:57
Postat av: Nillas liv på pinnen

Barnmisshandel!

Det finns fortfarande lärare som har de där tendenserna. När någon av mina barn har kommit hem och berättat om dylikt har jag blivit så j-a förbannad! En gång ringde jag en lärare och tog tillbaka en ursäkt som hon tvingat ur min dotter under ceremoniell pompa och ståt. Skitkärring!

Hoppas att din lärare skämdes när han såg dig.

2010-01-06 @ 00:41:36
URL: http://nillalivet.blogspot.com
Postat av: Mika

Caroline: Ja, jag känner mig ärrad... och liksom itrugad något helt oväsentligt... nästan hjärntvättad!!!

Nilla: Du är en sån bra tigermamma! Dessvärre har mannen ifråga blivit senil och kommer nog inte ihåg vare sig mig eller händelsen ifråga.

2010-01-06 @ 14:12:37
URL: http://mikasatelje.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0