Mikas atelje...

Scenario:
Två barn ute och leker i sandlådan. En mamma innanför dörrarna och tar hand om disken. En kraftig smäll ljuder utanför. Mamman stannar upp stänger av vattnet. Lyssnar. Ännu en smäll. Låter som ett gevär långt borta.
Mamman kastar sig i bästa röda dala-träskorna och är ute i sandlådan på tre röda sekunder. Med ett barn under varje arm tar hon stora steg tillbaka till huset samtidigt som hon lugnt och sansat säger att nu ska vi leka att vi går in ett litet tag, samtidigt som hon flackar med blicken ut i skogen. Fler ljudliga gevärsskott kommer sakta närmre.
Bilar kör saaaaaakta ute på vägen och mamman funderar på om det beror på att  någon står och skjuter mot dom. Två fullt påklädda barn står i hallen och undrar vad det är som smäller ute och hur dom hamna där inne så snabbt.
Mamman har lämnat barnen och kryper i fönstren för att se vad det är som pågår. " Ska hon ringa polisen? Ska dom ta skydd i badkaret?" Det smattrar friskt och högt där ute nu. Då ser mamman en bil som står med motorhuven uppe på andra sidan vägen och en man som springer lite nervöst fram och tillbaka mellan motor, hytten och avgasrör. Något i huvudet på mamman säger "baktändning". Hon går ut till sina barn i hallen, lyfter upp dom likadant som tidigare. Säger lugnt och sansat att "nu leker vi att vi ska gå ut och leka igen...". Sätter ut barnen i sandlådan och närmar sig huset. Hon ler för sig själv. För inte bara känner hon sig lite dum och löjlig... nej hon är ganska stolt över sig själv att hennes reaktion är super snabb... ja... nästan som en superhjältes faktiskt.

God natt
Mika