Jordbävning...

Min dag började lite annorlunda mot vad den brukar. Jag störtade upp ur sängen ut i hallen skrikandes till gubben att han måste vakna:
-VAKNA VI MÅSTE UUUUUT!
-zzzzzzzzzzzzz
-MEN KOM IGEN HELA HUSET SKAKAR!!!!!!!
-ZZZZZZZZZZZZZZZ...snork...mmm???
Vid det laget var jag inne i barnrummet och slet upp barnen ur deras dvalor. Jag tänkte " Äh! Va fan! Om han är så dum att han inte ens ids vakna så får han väl stanna här..."
- Vad snackar du om? Hör jag från sovrummet.
- ÄR DU DUM I HUVET ELLER??? DET ÄR JORDBÄVNING! Just då inser jag att huset slutat skaka och allt är tyst igen. Gubben tittar med ett öga på mig där jag står i bara trosor och två något förvånade ungar hängande under var arm.
-Äh! Gå och lägg dig! Säger han och kryper ihop till en boll under täcket.
Snacka om att han inte låter sig störas av något. En bomb skulle kunna gå av här utanför och han skulle sova vidare. Han trodde inte på mig förrän han läste det på internetnyheterna. Annars brukar man säga att man inte ska tro på allt man läser... gubben har en annan filosofi... han tror inte på allt jag säger. Hmpf!

SkAkIgA KrAmAr!

M

Ps. Jag är lite imponerad av mig själv... att jag var uppe på fötterna så snabbt menar jag... har alltid trott att jag är den som sitter och funderar på "vad är det för konstigt ljud?" när huset brinner upp...Ds

Kommentarer
Postat av: caroline

Jag tror på dig gumman....men jag vaknade dock inte inatt. Var det verkligen skakigt?? Wow....galet! kram kram

2008-12-16 @ 23:12:00
Postat av: Blue

Jag skrattar så jag håller på att raamla av stolen närjag läser det här inlägget!



Puss!

Postat av: David

Sov han verkligen i hallen?

2008-12-17 @ 15:55:50

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0